Misslyckad gradering
Inte helt oväntat så misslyckades jag med shodangraderingen.
Jag bidrog med lika sunkig kendo som under tävlingen på lördagen. Jag var inte riktigt med. Varken fysiskt eller mentalt.
Det är bara att bita ihop, träna mera och försöka igen någon annan gång.
Usel kendo
Min insats på årets Stockholm Kendo Open som gick av stapeln idag var minst sagt usel.
Jag vann en match i poolen mot en tjej som verkade vara där för första gången. Hon hade redan blivit överkörd av en ganska fysisk motståndare. Jag tror jag fick en poäng på att putta ut henne från planen och en hyffsad men.
Den andra matchen i poolen var jag alldeles för stressad och ofokuserad. Jag tog en poäng, men förlorade matchen. Jag gick mest och högg med höger hand.
I tredje matchen, första utanför poolen, skäms jag i alla fall inte för kendon även fast jag förlorade och åkte ur turneringen. Det var mot en polack eller ryss som gick ut hårt och slog mig några gånger utanför rustningen. En missad do slog andan ur mig och sedan gick det bara utför. Det är helt klart tävlingsovana som göra att man gå på den taktiken.
I morgon ska jag gradera, jag hoppas verkligen att jag lyckas somna och ladda om så att jag inte ligger och funderar på dagens sunkiga kendo hela natten.
En zen latte
I morse köpte jag en latte i ett litet hak på S:t Eriksgatan, ungefär vid Torsgatan.
Det var den snyggaste latte jag någonsin sett. Det kändes som att häda när baristan satte locket på muggen.
När jag sedan gått en liten bit och smakade på latten var det nästan en religiös upplevelse.
En Kendo-latte.
Det var inte _bara_ en latte. Ska man göra en latte så ska man försöka göra en bättre latte än förra gången.
Precis som en men-suburi.
Ska man göra en men-suburi så ska man försöka göra den bättre än förra gången, annars kan man lika bra låta bli.
