Det var den snyggaste latte jag någonsin sett. Det kändes som att häda när baristan satte locket på muggen.

När jag sedan gått en liten bit och smakade på latten var det nästan en religiös upplevelse.

En Kendo-latte.

Det var inte _bara_ en latte. Ska man göra en latte så ska man försöka göra en bättre latte än förra gången.

Precis som en men-suburi.

Ska man göra en men-suburi så ska man försöka göra den bättre än förra gången, annars kan man lika bra låta bli.

Det gick ganska bra, men jag tappade balansen lite i kata nummer tre när man som uchidan ska växla fötter.

Efter graderingen hade vi en liten avslutning i lokalen här hemma hos mig. Det blev en trevlig tillställning, men det hade inte gjort något om det kommit ännu fler.

Matcherna i poolen i A-turneringen gick fort. Första matchen höll jag emot lite grann, men förlorade två poäng. Andra matchen var nog över på tio sekunder. Jag blev totalt överkörd av två snabba men. Det gick inte att komma igång igen så jag var stel och ofokuserad. Jag borde i alla fall ha kunnat hålla undan lite bättre i andra matchen.

Hur som helst blev det en bra dag. Wäsby tog totalt fyra medaljer: Guld och brons i juniorklassen, brons i B och silver i A.

Bra kämpat alla Wäsby-kendokas!

Jag har nog aldrig känt mig så skum i huvudet vid träning som i lördags. Jag var tvungen att lägga mig ner ett tag för att få bort yrseln.

I övrigt var det en bra träning. Jag har hamnat vid nå’n slags tröskel vad det gäller min teknik. Jag ser och känner bara en massa brister i varje attack. Det känns sämre än sluttampen på termin ett, men jag hoppas att det ser bättre än så ut.

I förrgår bestämde jag mig för att ställa upp i Stockholm Kendo Open den 29:de oktober. Jag är redan så nervös så att jag sover dåligt, men å andra sidan var det länge sedan jag var så taggad att gå på en torsdagasträning. Hoppas jag återfått nog med hemaglobin för att orka hela träningen.

I måndags fyllde en av tjejerna år så då blev det ingen träning alls.

I dag var jag och lämnade blod. Jag vet inte vad sjuksyrran sysslade med. Det var första gången det gjorde ont. Dessutom är det första gången jag känt mig lite klen efteråt så jag hoppar träningen idag också. Det är ju kanelbullens dag idag så jag ska ner i föreningslokalen och tröstäta lite strax.

Jag skulle vara med på torsdagsträningen. Orkade nästan hela, men slöade ner lite för Alex. Dålig kondis.

Nog sagt om träningen igår tror jag.

De gjorde bra ifrån sig alla tre så jag hoppas att de tyckte det var roligt och vill komma tillbaka. Själv borde jag träna in lite fler japanska termer. Jag lyckades nog inte lära dem ett enda nytt ord. Det blir en liten elitistisk tröskel att ta sig över som nybörjare med alla japanska termer, men å andra sidan vill jag inte ha en massa påhittade svenska fraser som i alla fall låter krystade. Undra hur de gör på Island, där brukar de ju vara bra på att tillverka egna ord i stället för att använda utländska termer.

Efter kataträningen hoppade jag in lite i nybörjarträningen. Anders hade en förstagångsintroduktion med två personer och de hade gått igenom allt vi gör på uppvärmningen lagom till vi var klara med katorna. Det är ganska kul att hjälpa till med nybörjarna. Ibland känns det dock som om man påpekar lite för mycket. Å andra sidan tycker jag att det är bättre att påpeka samma hundra saker till det sitter än att säga för lite. Vi lär oss grunderna i olika ordning. Jag kan ibland fortfarande få problem med hand- och armtekniker för att jag måste koncentrera mig på fötterna och tvärt om.

Så sammantaget blev det en ganska bra träningsupplevelse.

Jag får helt enkelt ta det lugnt ett par dagar och se vad som händer. Det suger verkligen eftersom det gick så bra i lördags. Om det inte blir helt bra i veckan tror jag att jag ska försöka mig på kataträningen på lördag i alla fall.

Det är vikingamarknad på Gunnes gård i helgen så jag hoppas innerligen att det inte blir lika illa som i går kväll i alla fall.

Därefter gjorde vi stora och små men med tonvikt på olika detaljer ganska länge. Det passade mig prefekt som varit borta ett tag att finslipa på grundteknik hela träningen.

Sista halvtimmen ungefär blev det keiko. Det kändes ganska bra, men jag var lite fantasilös. Jag tänkte mest på att inte lyfta spetsen på shinaien genom att trycka ner vänsterhanden och att gå igenom ordentligt efter en attack.