Datalagringsdirektivet
I lördags släpade jag mig till Sergels torg för att protestera mot datalagringsdirektivet,
men det gjorde nog inte du.
Uppslutningen var pinsamt låg.
Jag undrar om det beror på att gemene man tycker att det är ett bra direktiv, inte förstår eller inte är medvetna om vad som händer.
Jag tycker att man borde lagstifta åt andra hållet i stället. Inget data borde sparas längre än det behövs för att ta betalt för en tjänst eller vara.
- ICA behöver inte spara att jag köper smågodis på fredagar.
- Apoteket behöver inte veta vilken medicin jag köpte för flera månader sedan.
- Telia behöver inte veta var jag var och vem jag pratade med på nyårsdagen.
- ComHem behöver inte veta vem jag skickade epost till i förrgår.
På onsdag röstar riksdagen om datalagringsdirektivet igen.
Jag tycker att du borde skicka ett meddelande till väl valda riksdagsmän och säga vad du tycker om datalagring.
Chips i micron och blodvite
I november hade Lykka en tävling bland publicisterna hos Adrecord. Precis som vid Gardenhomes tävling i somras hade jag ingen aning om att det var en tävling på gång.
Eftersom mitt pulande med affiliate-siter är ganska planlöst hade nog inte utfallet blivit annorlunda om jag aktivt deltagit i tävlingen.
Hur som helst fick jag ett tjusigt chips set
med posten här om dagen. I paketet fanns en mandolin som man kan skiva chipsråvara, tex. potatis, med samt en bricka som man lägger skivorna på när man ska köra dem i microvågsugnen. I min micro måste man ta till en extra minut jämfört med exemplen i instruktionsboken.
Det blir faktiskt riktigt bra chips. Inget fett och de kan kryddas precis som man vill.
Däremot borde mandolinen tillverkas i någon signalfärg och komma tillsammans med en förbandslåda
så att folk med allt för tangentbordsanpassade fingrar inte sjabblar till det lika mycket som jag gjorde. Det följer med ett ‘handtag’ som man kan sätta på sin potatis för att skydda fingrarna, men jag hann trycka ner långfingrets ena knoge i mandolinen innan jag såg att behovet av skyddsprylen fanns.
Tur i oturen, får jag nog säga, så var mandolinen attans vass. Lite kompress, tejp och diskning av mandolinen senare var första uppsättningen chips i micron klar. De blev lite sladdriga och smaklösa, så vi skivade en potatis till som vi saltade och körde en minut längre i microvågsugnen.
Riktigt goda chips blev det. Nu ska vi experimentera med andra råvaror till våra microchips.
Relaterade sökningar:
- chips i micron
Okritiskt användande av personnummer
I dagarna kom ett par av barnen hem med papper där vi ombads fylla i föräldrarnas personnummer för att kunna registrera oss som användare hos Infomentor.
Eftersom andra skolor lyckats hantera motsvarande online-tjänster utan att be om personnummer blev jag en aning irriterad. Till barnens stora förtret gjorde jag det pinsamma valet att inte fylla i personnummer och skrev en notering om att skolan kan ringa mig om det verkligen behövs.
För att snabba upp hanteringen en aning passade jag på att eposta supporten hos Infomentor och fråga om personnummer verkligen var ett krav från dem. (Det kan ju vara skolan som lite ogenomtänkt tycker att det är en bra idé.) Jag passade dessutom på att fråga om de har någon information på sin hemsida angående hur de tänker behandla mina personuppgifter.
Till svar fick jag att personnummer var ett krav från dem och blev hänvisad till en ca 15 minuter lång utbildning för lärare. (som jag inte tittat igenom)
Om man letar runt lite på informationssidan för föräldrar (som är en annan domän) finns en länk till personuppgiftslagen, men fortfarande ingen information om vad de ska med mitt personnummer till.
Med det tunna svaret kände jag mig tvingad att skicka ett par frågor till enligt följande:
Jag ber om ursäkt i förväg för att jag är rätt jobbig nu, men jag kan ju skriva precis vilka nummer som helst på de papper jag fått från skolan.
Så antingen är id-begreppet för en förälder egentligen godtyckligt, eller så gör ni i alla fall en kontroll via mitt barns personnummer.
Jag blir dessutom lite förvånad över att bli hänvisad till 15 minuters utbildning för lärare när jag vill ha information om hur mitt personnummer kommer att behandlas.
Här har ni en länk till pul: http://www.iup.nu/grundskola/skolans-dokumentation men fortfarande ingen förklaring till varför den personuppgiftsansvarige (som jag inte vet vem det är) anser att nyttan med att använda personnummer i detta fall är stor nog att motivera registreringen.
Andra online-tjänster lyckas hålla reda på kopplingen föräldrar/barn utan personnummer, så det förefaller inte vara ett stort problem.
Kan jag ange ett godtyckligt nummer som klarar av checknummerkontrollen?
Svaret på det är helt i linje med tidigare nonsens-svar. Man hänvisar till skolans personuppgiftsansvarige, påpekar att man följer PUL och meddelar att det är valfritt att ge ut sitt personnummer och bli registrerad.
Jag misstänkter att skolan kommer tycka att det är ganska jobbigt att hålla mig underrättad om den information man vill använda Infomentor till att sprida.
Jag förstår inte heller hur någon på skolan ska kunna motivera varför en systemdesigner på Infomentor beslutat att man ska använda personnummer som identifierare för föräldrar.
Efter ytterligare en kontrollfråga får jag reda på att jag måste ange mitt riktiga personnummer.
De två möjliga svar jag egentligen läser in i detta är något i stil med dessa:
- Infomentor behöver personnummer för att tex. slå upp föräldrars folkbokföringsadress så att de kan skicka ut lösenord med brev.
- Infomentor tycker att det är bekvämt med svenska personnummer som är unika och orkar inte införa ett neutralt id-begrepp för föräldrar.
Om det är det senare som är det riktiga svaret antar jag att man låter personnummer valsa runt hejdlöst även i deras testsystem.
Skolan får nog tycka att jag är jobbig ett tag till.
