Externt USB Ljudkort Behringer UCA222
Jag har sedan tidigare ett par klart överkvalificerade Beyerdynamics-lurar till min bärbara dator på jobbet.
För att råda bot på det har jag funderat ett tag på att köpa en Nuforce uDAC2…
… men jag drog öronen åt mig när jag läste den här tokdissen av uDAC2 och har egentligen inte hittat något alternativ som verkat prisvärt. (Man kan nog ifrågasätta om uDACen egentligen var värd pengarna även om det varit så bra som tillverkaren säger.)
Hörlurar och ljudkort är i och för sig lite som möss och tangentbord, när man använder dem flera timmar om dagen blir kostnaden över tid inte så mycket större om man köper bra saker på en gång.
Hur som helst ledsnade jag på störningarna från moderkortet idag och började leta efter externa ljudkort, i stället för USB/hörlursförstärkare, som jag letat efter tidigare. Efter lite googlande och recensionsläsande trillade jag in på den här lilla diamanten:
Behringer verkar mer vara ett märke för musiker och studiopersonal än audiofiler. Det kanske förklarar varför musiken låter så musikalisk för att vara lite klyschig. Musik låter mycket bättre än det gjorde med lurarna direkt in i laptoppen. I stället för att vilja ta av mig lurarna och vila huvudet ett tag ville jag bara lyssna ‘lite till’.
Det är betydligt bättre kontroll på basen och ‘stickigheten’ i diskanten är helt borta. Det är inte så att den bara dämpar diskanten för man hör fortfarande tydligt diskantskräpet hos dåliga mp3:or. Framför allt har alla störningar från moderkortet försvunnit. Det är förmodligen den största källan till lyssningströtthet med datorns hörlursuttag. Nu har jag en SSD-disk, men när det satt en vanlig hårddisk i laptoppen surrade det betänkligt i lurarna så fort disken gick igång.
UCA222 har en lillebror som heter UCA202 vilken verkar innehålla samma elektronik, men bundlas med färre programvaror. 202:an var slut hos hos närmsta butik annars hade jag köpt en sådan i stället.
Datalagringsdirektivet
I lördags släpade jag mig till Sergels torg för att protestera mot datalagringsdirektivet,
men det gjorde nog inte du.
Uppslutningen var pinsamt låg.
Jag undrar om det beror på att gemene man tycker att det är ett bra direktiv, inte förstår eller inte är medvetna om vad som händer.
Jag tycker att man borde lagstifta åt andra hållet i stället. Inget data borde sparas längre än det behövs för att ta betalt för en tjänst eller vara.
- ICA behöver inte spara att jag köper smågodis på fredagar.
- Apoteket behöver inte veta vilken medicin jag köpte för flera månader sedan.
- Telia behöver inte veta var jag var och vem jag pratade med på nyårsdagen.
- ComHem behöver inte veta vem jag skickade epost till i förrgår.
På onsdag röstar riksdagen om datalagringsdirektivet igen.
Jag tycker att du borde skicka ett meddelande till väl valda riksdagsmän och säga vad du tycker om datalagring.
Chips i micron och blodvite
I november hade Lykka en tävling bland publicisterna hos Adrecord. Precis som vid Gardenhomes tävling i somras hade jag ingen aning om att det var en tävling på gång.
Eftersom mitt pulande med affiliate-siter är ganska planlöst hade nog inte utfallet blivit annorlunda om jag aktivt deltagit i tävlingen.
Hur som helst fick jag ett tjusigt chips set
med posten här om dagen. I paketet fanns en mandolin som man kan skiva chipsråvara, tex. potatis, med samt en bricka som man lägger skivorna på när man ska köra dem i microvågsugnen. I min micro måste man ta till en extra minut jämfört med exemplen i instruktionsboken.
Det blir faktiskt riktigt bra chips. Inget fett och de kan kryddas precis som man vill.
Däremot borde mandolinen tillverkas i någon signalfärg och komma tillsammans med en förbandslåda
så att folk med allt för tangentbordsanpassade fingrar inte sjabblar till det lika mycket som jag gjorde. Det följer med ett ‘handtag’ som man kan sätta på sin potatis för att skydda fingrarna, men jag hann trycka ner långfingrets ena knoge i mandolinen innan jag såg att behovet av skyddsprylen fanns.
Tur i oturen, får jag nog säga, så var mandolinen attans vass. Lite kompress, tejp och diskning av mandolinen senare var första uppsättningen chips i micron klar. De blev lite sladdriga och smaklösa, så vi skivade en potatis till som vi saltade och körde en minut längre i microvågsugnen.
Riktigt goda chips blev det. Nu ska vi experimentera med andra råvaror till våra microchips.
